...inser att jag inte är åtta år längre. Det är med lite sorg men med stor tacksamhet som jag än en gång snart går till sängs dagen innan födelsedagen. Den 16 december som kommer varje år, en vecka före julafton - tänka sig. 22 gånger tidigare har det hänt, mer eller mindre medveten om att det i morgon är Min dag. Lite sorg i hjärtat för jag tycker inte om att bli vuxen. Visst gillar jag att få utvecklas, lära mig nya saker och upptäcka spännande okända människor och platser, MEN att inte ha samma livliga fantasi, bli trött på att vara ute efter en timma istället för sju, att inte kunna bada och strunta hur kallt det är - bara vara barn helt enkelt.
Jag gillar det helt enkelt inte. Men istället för att i onödan längta tillbaka till en barndom som aldrig kommer tillbaka vill jag se framåt med hopp och glädje att jag faktiskt kan forma min framtid det jag vill att den ska vara. Så jag vill försöka att fortsätta vara barn. Och barn kommer jag ju alltid att vara till mina föräldrar och min pappa i himlen. Förresten så är han nog mamma också på samma gång som han är min bästa vän.
Men som ett steg på vägen så lägger jag mig i kväll förväntansfull och glad över att i morgon blir jag väckt av min fina familj. Jippi!
Jag gillar det helt enkelt inte. Men istället för att i onödan längta tillbaka till en barndom som aldrig kommer tillbaka vill jag se framåt med hopp och glädje att jag faktiskt kan forma min framtid det jag vill att den ska vara. Så jag vill försöka att fortsätta vara barn. Och barn kommer jag ju alltid att vara till mina föräldrar och min pappa i himlen. Förresten så är han nog mamma också på samma gång som han är min bästa vän.
Men som ett steg på vägen så lägger jag mig i kväll förväntansfull och glad över att i morgon blir jag väckt av min fina familj. Jippi!
När man inte vill runda av med en bild från dagens tö så får denna vackra höstmorgon får avsluta dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar