
Så här sitter jag återigen i Wrexham och skriver ett brev till mig själv. Det kommer jag att få på posten sex månader från nu. Med tacksamhet ser jag på de tio månader som gått och med hoppfullhet blickar jag framåt, funderar över drömmar med hösten och klurar över vad jag vill komma ihåg den där mörka decembermorgonen.
Just den morgonen då jag sätter mig i en fotölj tillsammans med mitt brev för att stannar upp, läsa, tänka, reflektera och vara tacksam.
För jag har så mycket att vara tacksam över idag och jag vet att jag även kommer ha det den dagen. Att jag är född i Sverige, att jag har allt jag behöver, att jag har en fantastisk familj, att jag är välsignad med finfina vänner, att jag är jag, att jag fått lära känna Gud som min bästa vän, att svenska jordgubbar är så fantastisk gott. Även fast det är mitt i vintern är det ändå en fin sak att vara glad över. Och självklart mycket, mycket mer.
Tacksamhet är något jag vill träna på. Häromdagen ledde Shelby en stund då vi tackade Gud för saker i vår vardag och hon delade med sig av ett citat av någon okänd:
Tänk dig att du imorgon bara kunde ha de sakerna du idag varit tacksam över. Vad skulle du ha då?
Lunch och middag är mitt svar de allra flesta dagarna faktiskt. Även fast det kanske inte i verkligenheten fungerar riktigt så, blir jag utmanad att tacka för mer saker. Minnas, glädjas över, le åt, prata med andra om och tacka Gud för. dagens: utmaning.
Vad har du att vara tacksam för i ditt liv just idag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar